Signed in as:
filler@godaddy.com
trygghet i båda ändarna av kopplet
kadi henell på helt hundra
Om min träningsfilosofi
Ju mer jag lär mig om hundbeteende - desto mer inser jag att det finns att lära! Jag utgår alltid ifrån att vi tittar på helheten, individanpassar och har långsiktiga mål med hundens behov i fokus.
Ibland behöver man kanske hjälp med att förändra ett beteende, men vi behöver alltid hitta orsaken till varför hunden gör som den gör.
Redan när jag skaffade min första egna hund insåg jag att vi behöver ta flera steg tillbaka och fokusera på annat än själva "problemet" och stärka det vi kan.
Vi är alla olika - vi lever olika liv med olika förutsättningar, och vi måste utgå ifrån det. Ingen lösning passar alla!
Jag själv kämpar med vardagen emellanåt, pga t.ex. ADHD, men just därför är jag expert på att hjälpa andra som går igenom samma svårigheter som jag gör, eftersom jag är bra på att hitta strukturer och prova dem.
Mitt livs kärlek - Onni
Onni skulle egentligen blivit assistenthund i Brusaby, men han fick flytta till mig istället. Jag var nybliven Ålänning och bodde i Mariehamn, men flyttade till Ämnäs (ute på landet) för att ge honom en rättvis miljö, eftersom han var väldigt reaktiv. Vi jobbade med skvallermetoden, med BAT, och med allt möjligt annat på sidan om, men tillslut förstod jag att det viktigaste var att jag accepterade att han kanske aldrig skulle "bli bra". Vi kom såpass långt att han kunde "meddela" mig att det kommer att bli jobbigt, och jag kunde ta ut avståndet. Han var den finaste och mest känsliga hunden, med det största hjärtat. Troligtvis hade han någon smärta i kroppen, men så långt kom jag aldrig. Åh om man kunde resa tillbaka i tiden!
Tack vare Onni lärde jag mig allt jag kan om hundens stress, PTSD hos hund, ljudkänslighet och vikten av att jobba med annat runtomkring, framförallt fokusera på att känslan ska vara rätt.
Utbildningar
I grunden är jag student och hästskötare från Axxell Brusaby (2010). Vi hade hund hemma, men det var först i Brusaby som jag lärde mig om klickerträning och att träna assistenthundar, och på den vägen är det!
År 2020 blev jag klar Beteendecoach för hundar, via dåvarande Svenska Pedagoghundsinstitutet, men har jobbat med hundar i över 10 år. Jag har även gått kurser i mycket, t.ex. PTSD hos hundar, balansboll, frivillig hantering, rallylydnad, apportering, agility, hoopers, nosework, sök av olika slag, dogsitterutbildning osv. Är man nörd så är man!
På människosidan är jag utbildad mental tränare, erfarenhetsexpert och har jobbar med barn och unga i sen 2009. Jag har erfarenhet av både NPF och personer som haft det tufft, så bemötande och trygghet ligger i stort fokus för mig.
Jag har för tillfället bara en "halv" hund som jag delar med hennes husse, Lyra, en jaktlabrador född 2016. Med henne har jag tävlat i Rallylydnad, apportering, agility och hoopers samt kursat i det mesta.
Bilden är tagen av Marie Palin-Karlman.
Läs mer om mina hundar nedan!
mina hundar
Lyra (Billowhiz Dox Alpha), född 2016
Lyra är den hund jag delar liv med just nu! Hon är född på Åland och har varit hos mig sen valp, men eftersom jag och hennes Husse skildes åt så har hon fortsatt att dela liv med oss båda, vilket har gjort att hon får "det bästa av båda världar". Jag gillar att träna med henne, hon är en otroligt snabb och smart hund men med hög integritet. Lyra har lärt mig hur man ska närma sig en hund som inte tycker om att bli klappad, och hur man ska jobba sig runt saker som inte funkar utan att man rör hunden.
Lyra är alltid med på arbete och upptåg!
Isla (Brufinn Quite Pretty) , född 2023
Isla kom till oss som valp, och hängde med mig i nästan två år! Hon är en glädjespridare och arbetsmyra med ett stort hjärta, som har myror i brallan. Hon var otroligt rolig att träna med eftersom hon snappade upp allt väldigt snabbt. Hon lärde mig enormt mycket om frivillig hantering och hur man lär in saker med en hund som verkligen inte kan sitta stilla en längre stund.
Hon bor numera hos sin uppfödare, eftersom hon inte sist och slutligen passade in i vårt liv, och det är ett beslut jag är glad för, trots att det var tufft att göra.
Onni (Gee), född 2009
Onni, inga ord räcker till för hur fantastisk denna hund var!
Han skulle som sagt bli assistenthund från Brusaby skola, och hans syster är Finlands första officiella Hypohund. Han hade dock problem med reaktivitet redan som ung, så istället fick jag köpa honom. Sagt och gjort, han flyttade med mig till Åland! Som jag nämnde tidigare jobbade jag mycket med fokus på just hans reaktivitet, men i dagsläget vet jag att det är allt runtomkring som behöver fyllas på, men han lärde mig mycket av detta. Han var, trots att han hade svårt med hundmöten, den mest snälla och godhjärtade hunden som funnits. Han var verkligen en "bästa vän" i hundväg.
Onni blev 13 år gammal.
Hugo, född 1999
Hugo var vår familjehund. Han kom till oss.
Ja, vi träffade familjen på en loppis, och de hade tagit med sig sina valpar dit och vi blev störtförälskade. Hugo var någon slags gatublandning, vars mamma hade vandrat på gatorna i Frankrike och ett finskt par hade sedan förälskat sig i henne. Hon fick åka med till Finland, födde 8 valpar, varav tre överlevde. Två var black&tan-färgade, och en var ljus och terrierliknande, och han fick flytta till oss. Trots att vårt liv var en ständig karusell anpassade sig Hugo till den. Han var smart, snabblärd och ivrig, och när jag kom hem med min första "sköthund" från Brusaby passad min bror på att lära Hugo allt hon kunde, och det tog inte länge. Hugo blev nästan 18 år gammal.